Vi finns på plats ute i naturen varje vecka, året om. Få upplevelser och kunskap med prassel och visk, experter och fågelsång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Jenny Gustafsson
Vi spanar efter tidiga höstflyttare vid Gärdefjärden och träffar fjällvandraren Sara som är halvvägs genom gröna bandet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Augusti är här och en del fågelarter har nu börjat sin resa söderut. En populär rastplats är Gärdefjärden utanför Lövånger i Västerbottens kustlandskap. Det som tidigare var en havsvik har efter landhöjningen blivit en grund sjö omgärdad av betade strandängar. Under våren och hösten rastar tusentals gäss, änder och vadare vid sjön. Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Gärdefjärdens naturreservat i sällskap av Henrik Sporrong, reservatsförvaltare på länsstyrelsen i Västerbotten. Med kikaren i hand tar de tempen på fågellivet så här i början av höstens flyttning. Dessutom får vi höra mer om restaureringsarbetet som gjorts här. För några år sedan röjdes träd, buskar och sly bort för att öppna upp landskapet. Nu betas strandängarna av kor vilket både gynnar fågellivet och den biologiska mångfalden kring sjön.I sommar vandrar runt 125 personer den 130 mil långa sträckan mellan Grövelsjön i Dalarna och Treriksröset i norr. Den här turen, genom hela svenska fjällkedjan, kallas att genomföra Gröna bandet –
I Studsvik kläcks ägg på ett helt nytt fisklaboratorium och de små torskarna släpps nu ut i havet. Och den sydliga kärrsnäppans ungar föds upp i hägn på Öland. Men räcker hjälpen till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Torsken har det kämpigt i Östersjön. Ett omfattande fiske och allt större syrefria områden gör att det blir svårt att hitta den salthalt och temperatur som torskäggen behöver för att befruktas och utvecklas. Ovanpå det ont om mat när strömming och skarpsillspopulationerna är svaga.I projektet Recod provas nu stödutsättningar av torsk. Äggen har kläckts i laboratoriet och i steg ett har larverna släppts ut efter 4–6 dagar, till ett farligt liv. Det har nu ändå setts torskar på runt två decimeter i de kustområden där de släppts ut – vilket är den storlek de bör ha efter några år. Nu är det dags för steg två. Lena Näslund besöker stiftelsen Baltic Waters nya fisklaboratorium i Studsvik norr om Nyköping där stiftelsens vd Konrad Stralka visar den första omgången som fått växa till sig i två månader och nu snart ska släppas ut i frihet i området Tvären utanför labbet. Den här lördagsmorgonen djupdyker vi i torskens biologi och betydelse som en av de viktigaste
Vi sänder från två platser längs Rönne å: Natthall och Billingemölla. I och längs med ån trivs många arter. Även människan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En å ringlar sig sakta genom landskapet. Här och var får den mer fart och porlet byts mot ett forsande ljud. Genom årtusenden har vi människor sökt oss till vatten, och så gör även naturguiden och biologen Britta Levin. Hon har bott många år vid Billingemölla vid skånska Rönne å, och beskriver hur hon så ofta gått ner till ån för att hämta lugn och kraft. Och kanske möta en kungsfiskare som flyger blixtsnabbt över vattnet, eller några kanotister som ska försöker ta sig förbi den lilla forsen.Den här lördagsmorgonen finns fältreporter Helena Söderlundh tillsammans med Britta Levin vid Billingemölla, som ligger i ett naturreservat där Rönne å omsluts av svämskogar och betade strandängar. Och så sänder vi från ytterligare en plats en bit nedströms – Natthall. Uppe på klippan har programledare Jenny Berntson Djurvall utsikt över den meandrande ån och dess dalgång. Här kring Natthall har biologen Linda Birkedal hittat flera spännande arter av både mossor och trollsländor. Vi hoppas få se exempelvis glanslungmossa, stenf
Om Hjälmaren, den stora sjösänkningen och livet i och på sjön nu; strandväxter, insekter, strandskogar och fågelrikedom vid Nyckelgrundet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges fjärde största sjö, Hjälmaren, är en smula svårflörtad. Till stora delar döljs den bakom täta strandskogar, vattnet är grumligt på många håll och det kan vara svårt att ta sig fram med båt för alla stenar och grynnor som gömmer sig strax under vattenytan.Denna vecka ägnar vi hela Naturmorgon åt att utforska Hjälmaren och möta de som lever i, på och kring sjön.Hela programmet sänds från Vinön, sjöns största ö som såhär års är ett välbesökt semesterparadis. Där träffar vi Johan Nilsson, yrkesfiskare och fågelinventerare, som tar oss med ut till det svåråtkomliga Nyckelgrundet. Det mycket speciella insektslivet, bland annat en dagslända med det lokala namnet nyckelgrundsknort, lockar såhär års stora mängder födosökande fåglar, bland annat exklusiviteter som skräntärna och dvärgmås.Biolog Daniel Gustafsson har lovat att kratta upp några favoriter ur sjöns undervattensflora. Till vardags är han samordnare för friluftsliv på Länsstyrelsen i Örebro län, och han har levt nära sjön ända sedan sin bar
Fältreportern fördjupar sig i dagfjärilarnas ibland mycket kräsna val av barnkammarväxter. Och så handlar det om fågeln med de många dialekterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Backtimjan, käringtand, getväppling och kungsmynta är exempel på värdväxter till några av våra dagfjärilsarter. När det är dags att lägga ägg gör fjärilshonorna detta på eller i närheten av sina värdväxter så larverna sedan kan äta på dem. Vissa dagfjärilsarter har många värdväxter att välja mellan medan andra är mycket kräsna. På lördag tittar vi närmare på det här samspelet mellan fjärilar och växter. Fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Gösslunda på södra Öland tillsammans med biologen Pav Johnsson och fjärilsexperten Erik Cederberg med hopp om många lätta och snabba vingar i julimorgonen. Just nu flyger bland annat väpplingblåvinge, sandgräsfjäril och svartfläckig blåvinge över de karga alvarmarkerna.Rödvingetrast är en fågel som framförallt häckar i skogar i norra delen av landet. Sången är oftast en svirrande räcka av toner som faller något i tonhöjd. Men inte alltid. Rödvingetrasten har nämligen många olika dialekter. Thomas Öberg har träffat Hansi Gelter som studerat fenomenet o
Växter som annars inte finns så långt norrut trivs i mikroklimatet som sydväxtberget Hykjeberg skapar, strax utanför Älvdalen. Hela programmet sänds härifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En mil nordost om Älvdalen reser en sig jätte ur dalaskogen: Hykjeberg. Mot söder stupar berget ner i en nästan lodrät bergvägg på 100 meter. Från toppen är utsikten milsvid och hisnande. Men det är minst lika spännande att promenera nedanför branten! Det här är nämligen ett sydväxtberg med en unik växtlighet. Det sydvända berget suger åt sig värmen på sommaren, lagrar den och avger den under höst och vinter. Det ger ett lokalklimat som gynnar växter som annars bara hittas längre söderut, som lönn, lind, skogstry, sötvedel, getrams och gaffelbräken. Det har intresserat botaniker genom tiderna – som exempevis Carl von Linné som beskrev den säregna floran på sitt besök här 1734.Men det är fler som trivs här. Hykjebergets naturresverat är en riktig hotspot för landsnäckor som betar alger direkt från klippväggen. Rovfåglar som tornfalk och fjällvråk häckar i branterna. Den skyddsvärda mossan nordisk klipptuss växer på klipporna. Berget är också populärt hos oss människor – för utsikte
Hårt arbete har väckt liv i de igenvuxna markerna i halländska Långasand. Bin, fjärilar och blommor här. Vi möter också några av Sveriges drygt 30 daggmaskarter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I halländska Långasand myllrar det av liv så här års. Just innanför stranden breder strandängen och ljungheden ut sig som är hem för många rödlistade och ovanliga arter, ett resultat av ihållande naturvårdsarbete de senaste femton åren. I början av 2000-talet hade mycket av markerna här växt igen men efter ett initiativ från de boende på platsen påbörjades en långsam förvandling. Vresrosor grävdes bort, ljungen brändes och marken väcktes till liv. Tillsammans med Pauline Broholm Lindberg, boende i området, Krister Larsson, naturvårdare, Lena Alness och Jeanette Erlandsson från länsstyrelsen i Halland, sänder Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson från de restaurerade markerna som numera räknas som ett av Hallands rikaste kustnära områden. Här går det att hitta växter som martorn, murgrönsmöja och ängsnattviol, och i den varma sommarmorgonen kan både svart violmott, hedpärlemofjäril och havstapetserarbi dyka upp. Vi besöker också daggmaskforskaren Christer Erséus som har b
Fjällglim, fjällsippa och lappljung är några av midsommarblomstren vi tittar på i Abisko. Och så möter vi en ny sida av Carl von Linné. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Årets ljusaste Naturmorgon-lördag finns vår fältreporter Alexander Linder i midnattssolens Abisko tillsammans med Sofia Åström som är engagerad i Botaniska föreningen och jobbar på naturum i Abisko. De tittar närmare på växterna i som trivs i fjällmiljön här, som fjällsippa, fjällglim och lappljung. I år har blomningen varit ovanligt tidig, bland annat för lapsk alpros som redan blommat över på vissa håll. Fjällmiljön förändras i takt med klimatförändringarna, och arter klättrar högre upp på fjället när det blir varmare.Och ett uppdrag under morgonen i Abisko blir att välja ut några fjällblommor som skulle kunna passa i en nordlig midsommarbukett. Vi har även frågat Naturmorgons lyssnare hur midsommarbuketten ser ut just där de bor.I ett reportage från Mats Ottosson möter vi entomologen Ingemar Struwe som ägnat sju år åt att översätta Carl von Linnés okända storverk om Sveriges djurvärld, Fauna suecica, från latin till engelska. Linné blev känd som Blomsterkungen men på äldre dar fascinerades han allra
Juninatten bjuder på tiggande uggleungar och sjungande nattskärror i Siggefora. Och i dalen runt Sádijávrre hittar vi den rosa-vita vitmosslaven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans program får vi veta hur en naturljuds-samlare gör för att spela in storskogens ljud om natten. Fältreporter Mats Ottosson har följt med när biologen Bo Söderström placerar ut mikrofoner i Siggeforaområdet i Uppland, för att fånga juninattsljud som tiggande uggleungar och sjungande nattskärror – och kanske någon överraskning. I direktsändningen på lördag morgon hoppas vi på sjungande trädlärka medan Bo spelar upp godbitar ur de inspelningar som gjordes tidigare under veckan. Bo Söderström berättar också vad det är som gör att han numera mycket hellre spelar in hur naturen låter än fotograferar hur den ser ut.Varg och lodjur hörs också i dessa skogar, och det var just ljudet av ylande vargar som tände Bo Söderströms önskan att spela in naturens ljudlandskap. De senaste två åren har han tagit ledigt från jobbet en stor del av våren för att kunna ägna sig åt att samla in naturens ljud på heltid.Och så dyker vi ner i en lav som har både lav och mossa i namnet: vitmosslaven. Den sticker ut
Vi letar upp årets växt: blåsugan. Och lyssnar på Östersjötumlarens klickljud och hör vad som görs för att rädda den hotade tandvalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världens minsta tandval, tumlaren, jagar sill och skarpsill i vattnen runt Gotland. Det är den akut hotade Östersjötumlaren, en särskild population av tumlare som lever hela sitt liv i Östersjöns bräckta vatten. Alexandra Colbing, marinbiolog på Länsstyrelsen Gotland, jobbar med Östersjötumlaren längs Gotlands kuster och de stora skyddade vattenområdena Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Vi hämtar in en akustisk klickdetektor som samlat in klickljud från tumlare som simmat förbi och hör vad klickljuden berättar om de små valarna som passerat, och pratar om vad som görs för att rädda tumlarna och hur framtiden ser ut för en av Östersjöns mest hotade arter. Fältreporter på plats är Lisa Henkow.Varje år utser Svenska botaniska föreningen en växt som de vill veta mer om. År 2026 är denna växt blåsuga. En lilablå pyramidformad växt som sprids med myror! Joacim Lindwall följer med botanisten Peter Ståhl för att leta efter den lite speciella växten.Jenny Friedl i Karlstad fick häromveckan ett oväntat besök – av e
Vithattsmyrarnas varierade myrlandskap hyser stora naturvärden. Det är också det landskap som beskrivits i författarens Sara Lidmans böcker. Programmet sänds från Missenträsk i Västerbotten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Allt levde, också det som såg stilla ut”. Det skrev författaren Sara Lidman om myrlandskapet och skogarna i sin hembygd, i Västerbotten. Hon har också i många böcker beskrivit människors kamp mot de jämmerliga sumpmarkerna.Vi sänder hela programmet från Vithattsmyrarna och Missenträsk, med fokus på myrlandskapet och dess invånare. Vi hoppas få se den sällsynta orkidén norna, höra storspov och enkelbeckasin spela, bekanta oss med de många myrtyperna i Vithattsmyrarnas naturreservat och ta reda på vad en siläng är i Rörträsk. Dessutom gör vi ett nedslag i fågeltornet i Glommersträsk där det räknas fåglar i 24 timmar i sträck..I programmet medverkar Roger Marklund från föreningen Pite Lappmarks flora, Tomas Stafjoord, biolog vid Länsstyrelsen i Västerbotten, Yvonne Stenberg, Missenträskbo och Sara Lidman-guide, Anders Stenberg, Missenträskbo, Stefan Holmberg, fågelskådare, Marika Lundgren, fågelskådare, Lotta Zackrisson, fågelskådare, och Leif Björk,
Biologiska mångfaldens dag uppmärksammas med exklusiv flora i Lundens naturreservat vid Emån i Småland. Och vi letar röda granater i riktigt gammal sten i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi hänger på Emådalens naturskyddsförening när de firar biologiska mångfaldens dag i Lundens naturreservat i Hultsfreds kommun i Småland. Ordförande Calle Ljungberg visar blommor och insekter på rullstensåsen som har en exklusiv flora tack vare lite kalk och det varma läget. Närmaste orten Målilla brukar ha höga sommartemperaturer. Fältreporter på plats är Lisa Henkow.Biologiska mångfaldens dag (22 maj) uppmärksammas även på många andra håll i landet. Vi gör ett nedslag i Gävle där holkar för tornseglare sätts upp på Brynässkolans gymnastiksal.Och så följer vi med jourhavande geolog Jenny Andersson ut på upptäcktsfärd i Stockholm. Den äldsta bergarten består av två miljarder år gammal havsbotten. Och tittar man noga är den full av röda granater!De sjunger ju så vackert, trastarna. Men hur skiljer man egentligen på koltrast och taltrast? Det undrar vår lyssnare Birgitta Öhlander och vi tar oss an denna fråga genom att dra paralleller till de mänskliga sångrösternas värld.Den
Vi sänder från vårblomningen på Gålö med siktet inställt på gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. Och i Töreboda räddas en sydamerikansk padda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi möter vårens blommor på Gålö i Stockholms södra skärgård. I gamla ekhagar och på strandängar som betats kontinuerligt under lång tid trivs många olika arter. Så här i mitten av maj blommar orkidén Adam och Eva men det finns också chans på både gullviva, mandelblom, kattfot och en och annan blå viol. Tillsammans med biologen och naturguiden Britta Ahlgren upplever fältreporter Jonatan Martinsson mångfalden på marken och i träden. Här finns nämligen en av Stockholms mångfaldsekar, ett träd som blivit grundligt inventerat för några år sedan. Dessutom spanar de lite extra ut mot fågelskäret utanför Gålö där en krushuvad pelikan uppehöll sig för några veckor sedan. Och så åker vi till Töreboda för att träffa en utrotningshotad padda från Ecuador! Naturbruksgymnasiet Sötåsen deltar nämligen i ett internationellt uppfödningsprogram för att rädda Atelopus balios, som arten heter. Reporter Sara Sällström pratar med djurvårdseleverna Tilde Karlsson, Ellen Rådberg och Alva Stäpel som är fascinerad
Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Tåkern, Tromtö, Morups Tånge, Siggefora, Brånsjön och Björköby (Finland). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fågelsångsnatten är åtta timmar direktsänd fågelsångsradio, från fem platser i Sverige och en i Finland. Sändningen går att lyssna på i efterhand i två delar. Det här är del två av natten.För sjunde året i rad guidar programledare, reportrar och experter lyssnarna genom natten, från mörker via gryning till fullt dagsljus. Som vanligt finns mikrofoner utplacerade i många olika miljöer, men exakt vilka fåglar som kommer att höras vet inte ens experterna i förväg.En nyhet i år är att en av sändningsplatserna ligger i Österbotten i Finland.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.Dessutom sänds fågelsång direkt från Tromtö i Blekinge, Morups Tånge i Halland, Brånsjön i Västerbotten, Björköby i Finland och Siggefora i Uppland.Här finns del två av natten: Från 04.02 till 07.55. Den första timmen, mellan 04.02 och 05.00, är fågelsång från alla sändningsplatser utan några kommentarer.Veckans naturfråga
Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Tåkern, Tromtö, Morups Tånge, Siggefora, Brånsjön och Björköby (Finland). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fågelsångsnatten är åtta timmar direktsänd fågelsångsradio, från fem platser i Sverige och en i Finland. Sändningen går att lyssna på i efterhand i två delar. Det här är del ett av natten.För sjunde året i rad guidar programledare, reportrar och experter lyssnarna genom natten, från mörker via gryning till fullt dagsljus. Som vanligt finns mikrofoner utplacerade i många olika miljöer, men exakt vilka fåglar som kommer att höras vet inte ens experterna i förväg.En nyhet i år är att en av sändningsplatserna ligger i Österbotten i Finland.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.Dessutom sänds fågelsång direkt från Tromtö i Blekinge, Morups Tånge i Halland, Brånsjön i Västerbotten, Björköby i Finland och Siggefora i Uppland.Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 04.00.Veckans naturfråga: Organismen vi söker kan leva i över 1000 år. Den står på stadiga rötter på kanarieöarna, och är inget för
Vi träffar forskaren som undersöker hur och när den numera rödlistade strömmingen leker i Stockholms skärgård. Dessutom om bottentrålning i skyddade områden och hur Lars Edenius gör för att få fåglarna på band. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Senaste tiden har vi hört mycket om nedgången i strömmingspopulationerna i Östersjön – och krisen för kustfisket. Men vad vet vi egentligen om strömming? Vår fältreporter Lena Näslund hälsar på hos kustfiskaren Anders Jansson på Björkö i Stockholms södra skärgård. Han har fiskat hela sitt liv och sett strömmingsfångsterna minska till en tiondel av vad de var. Med finns också forskaren Monika Winder från Stockholms universitet. Hon leder ett projekt som ska ta reda på var och när strömmingen leker i Stockholms skärgård. Vårleken är berömd, men det finns också törnroslekare – alltså de som leker runt midsommar när törnrosorna blommar. Andra kommer in från havet till de yttersta skären för att leka på hösten. Rovströmming är stora strömmingar som definitivt inte bara äter plankton – och nu vill forskningen veta mer om strömmingens betydelse i skärgårdsekologin.Med en vecka kvar till Fågelsångsnatten får vi träffa en av experterna un
Vi tittar på vårblommor med gruppen Ung botanik i Skåne, besöker en spektakulär sjö i Utah i USA och hör om purpurbräckan slagit ut i Abisko. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Just när bokarna slår ut i ljusgrönt och mattor av vitsippor och gulsippor brer ut sig under trädkronorna besöker vi Sveriges minsta nationalpark - Dalby Söderskog strax utanför Lund. Här har morgonens fältreporter Helena Söderlundh stämt träff med Staffan Nilsson, Estelle Denamur och Jöran Klink som ansvarar för gruppen Ung botanik. Den hör till Lunds botaniska förening och riktar sig inte minst till studenter. Två av dem är Julia Sellgren Kempe och Mårten Pihlström som också är med under morgonen i Dalby. Behövs det en särskild grupp som riktar sig till yngre, och vad skiljer en utflykt med dem från en "vanlig" med botaniska föreningen? Vi ser fram emot en morgon med sippor, gullpudra, hålnunneört och vätteros, och säkert en och annan mossa.Och så blir det en tur till Utah i USA. Här finns Stora Saltsjön (Great Salt Lake), en sjö som påminner om Döda havet med sin höga salthalt men inte är lika känd. Reporter Thomas Öberg och biologen och filmaren Bo Landin besöker en spektakulär sjö där vattnet
Ostronrev bidrar till livet i havet på flera sätt. Vi hör hur det går för ostronen direkt från Tjärnö. Och hemma hos Sara och Petter Albinsson trivs grodorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För 200 år sedan bredde ostron ut sig längs Europas kuster – i vidsträckta rev. De byggde upp ett tredimensionellt landskap som gav plats åt många andra levande organismer. Men överfisket gjorde att reven till stora delar försvann. Nu har arbetet börjat med att restaurera reven. Sverige har en av de största ostronpopulationerna i Europa och kan fungera för referensområde för att återskapa de ostronrev som en gång fanns. Vår fältreporter Lisa Henkow sänder direkt från Tjärnö i Bohuslän tillsammans med Åsa Strand, ostronexpert och marin naturvårdsförvaltare vid Kosterhavets nationalpark, och tittar närmare både på europeiska ostron och stillahavsostron.Och så besöker vi Sara och Petter Albinsson på ”Grodgården” i Skåne. Hit flyttade de för 20 år sedan med en förhoppning att hjälpa sex arter av hotade groddjur i trakterna. Sedan dess har de grävt dammar, anlagt sandblottor, låtit träd och buskar få växa upp och gjort en hel del andra förändringar i den biologiska mångfaldens namn.Näs
Hoten är många mot vadarfåglarna på Hallands strandängar där morgonens fältreporter finns. Vi följer också med på en botanisk resa till Chile. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skärfläckorna är på väg in över Hallands strandängar. Men hur går det egentligen för strandängens vadarfåglar? Hoten är många: brist på betesdjur, mängder av gäss som förvandlar strandängarna till golfgreener utan skydd för ägg och ungar, rovdjur på marken och i luften. Morgonens fältreporter Lena Näslund möter Jimmy Stigh som följt fåglarna i Båtafjorden och Bua-området sedan 1980-talet och Mikael Hellman från Länsstyrelsen i Halland för att höra vad man kan göra åt situationen – och förstås också spana efter nyanlända vadarfåglar i aprilmorgonen.Och så ska vi till Chile, där botanisterna Stina Weststrand och Åsa Krüger från Göteborgs botaniska trädgård varit för att leta växter tillsammans med kollegor från Norge, Storbritannien och Chile. Hälften av växterna i Chile är endemiska – de finns bara här i hela världen. Som chileklockan, vars röda stora blommor pollineras av kolibrier.Vi har tidigare berättat i Naturmorgon om arbetet för att få tillbaka fisken atlantstör i svenska vatten. Nu har en
Vi spanar efter dalripa, fjällripa och snösparv i Jämtlandsfjällen. Och tar reda på varför grågässen inte flyttar lika långt nu för tiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu på vårvintern är det många som drar till fjälls. Men vilka fjällfåglar kan man stöta på? Det undersöker fältreporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelexpert Johan Råghall, i de välbesökta Jämtlandsfjällen. De hoppas på fjällripa, dalripa och snösparv. Kanske även lite siskor, och hökuggla som har haft ett bra år här. Följ med på en skidtur i fjällbjörkskog och på fjällhed i närheten av Storulvåns fjällstation. Det blir också ett besök på dubbelbeckasinens spelplats - en art som Johan Råghall jobbat mycket med, men som inte anländer förrän heden är snöfri. Vi ringer också upp Maria Hörnell Willebrand som forskar om ripor vid norska Universitet i Innlandet för att få en inblick i hur fjällripa och dalripa flyttar – och vad de äter.Hundra mil söderut, i Skåne, träffar vi Camilla Olsson som forskar om grågässens nya flyttvanor. Förut brukade grågässen flytta till Spanien på hösten, men numera flyttar de bara så långt de behöver. Och skånska grågäss flyttar inte alls.Vid Mjölkekilen i Marstrand på
Åke Hedman, cellist och spindelexpert, letar spindlar på Alnön. Och om den nya rödlistan över hotade arter. Älg och lax är nya, medan uttern lämnat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Spindlar är rovdjur som inte väjer för att äta upp sina familjemedlemmar, har åtta ben, åtta ögon och ”hör” med sina ben. Tillsammans med spindelexperten, tillika cellisten, Åke Hedman söker vi i mossan efter nyvakna spindlar. Som medlem i SLU Artdatabankens expertkommitté validerar Åke Hedman spindelfynd från hela landet och berättar att allt fler spindlar har rödlistats - och vad det kan bero på. Fältreporter på Alnön utanför Sundsvall är Ingrid Engstedt Edfast.I veckan presenterades alltså SLU Artdatabanken den nya rödlistan över arter som riskerar att försvinna från landet. 23 000 arter har bedömts och av dem är nu 23 procent rödlistade. Det är fler än tidigare. Sara Sällström från Vetenskapsradion kommenterar den nya rödlistan, där arter som sill/strömming och lax från Östersjön, liksom älgen, är nya, medan andra arter numera bedöms som livskraftiga och inte längre finns med på listan.En av dem är uttern som på några decennier gjort en strålande comeback i den svenska naturen. Mats Ott
Bakterier jagar i flock och svamphyfer är som motorvägar. Följ med in i underjordens mikroliv. Vi träffar också Thord Fransson, tidigare chef för Ringmärkningscentralen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi krymper oss till underjordens myllrande värld. Här är svamphyferna som motorvägar, bakterierna jagar i flock och amöborna flyter fram. Mikrolivet i jorden avslöjas i realtid i forskaren Edith Hammers filmer – svamparna är aktiva och rörliga, de encelliga ciliaterna är skickliga rovdjur och amöborna riktigt stora. Edith Hammer och hennes kollegor vid Lunds universitet låter organismerna självmant flytta in i ett mikrochip i jorden och tar sedan med sig det till mikroskopet för att se vad de håller på med. Fältreporter Lisa Henkow finns på plats vid Ekologihuset i Lund denna morgon för att tillsammans med Edith Hammer titta in i detta fönster till underjorden.I över hundra år har det ringmärkts fåglar i Sverige. Navet för denna verksamhet är Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska riksmuseeet i Stockholm. Joacim Lindwall möter Thord Fransson som jobbat där i 40 år, för att höra varför vi ringmärker fåglar och varför han fastnade för fåglar från första början.Varför h
Från spillkråka till tretåig hackspett, från stor till liten, generalist till specialist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns åtta olika hackspettar i vårt land och fem av dem finns det chans att se eller höra i Älvsbacka i Värmland. Fältreporter Jonatan Martinsson spetsar öronen tillsammans med naturvårdsexpert Jan Bengtsson och Fredrik Wilde, naturbevakare på länsstyrelsen i Värmland. Fullt möjligt alltså att gråspett, gröngöling, spillkråka, större och mindre hackspett presenterar sig i direktsändning!Dessutom kommer vi få höra den vitryggiga hackspetten trumma. Mats Ottosson fick den på band när han besökte Gysingetrakten för ett litet tag sen. Den vitryggiga hackspetten har varit på utrotningens gräns och vänt, här i Sverige. Den är en utpräglad specialist på lövträdslevande vedinsekter. Gammal och insektsrik lövskog är det ont om idag. Men det finns en försiktig ljusning, inte minst längs norrlandskusten.Hackspettar som är generalister, alltså kan äta lite vad som helst i skogen, klarar sig ofta bra. Värre är det för den tretåiga hackspetten. Vedlevande larver från olika skalbaggar är vad den behöver och det finns det mest av i naturskogar. Niklas Aronsson
Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas naturfrågor. Om bland annat julgranar, koltrastar och larver som ställer sig i givakt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fyra gånger varje vintersäsong samlas en expertpanel i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarnas frågor om naturens mysterier. Nu är vi framme vid säsongens sista frågeprogram – ett vårtecken så gott som något.Den här gången tar Naturpanelen sig an frågor om varför koltrastar slåss så mycket om äpplena vid fågelmatningen, vad djuren gör i skogen när en storm drar fram, varför en hel rad med larver ställde sig som i givakt och varför ekorrarna ser ut att leka kurragömma på en tallstam. Och hur länge kan en julgran leva inomhus egentligen – ända fram till påska?Det går också bra att mejla in sin fråga på naturmorgon@sverigesradio.se eller att ringa under direktsändningen på telefonnummer 040-227 270.Experterna i Naturpanelen är som alltid: zooekolog Susanne Åkesson, entomolog Mikael Sörensson och botanist Sofie Olofsson.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
I sitt jobb som viltforskningsassistent har Bosse Söderberg kommit riktigt nära djur som rävar, kronhjortar och vildsvin. Och så möter vi havsörnen som blev nästan 36 år gammal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vår fältreporter Lena Näslund följer med Bosse Söderberg till Rävberget utanför Nyköping – en plats där han följt några av alla de rävar han satt sändare på. I boken ”Viltpredikan” berättar han om sina erfarenheter med vildsvin, kronhjortar och rävar under många år som forskningsassistent, bland annat i de sörmländska hemtrakterna.Och så ger sig reporter Joacim Lindwall in bland snirkliga korridorer på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm för att möta Sveriges äldsta havsörn. Den hittades på norra Öland och blev nästan 36 år gammal. Vad kan en sådan örn berätta?Under vintern går fladdermössen i dvala. Men de verkar inte sova hela tiden... I alla fall inte i Niklas Palmcrantz stuga som på sportlovet varit full av flygande dvärgpipistreller. Han har inget emot dem, men försöker få dem att flytta in i bjälklaget igen där de övervintrar. Jeroen van der Kooij, fladdermusexpert, berättar om dvärgpipistrellernas vinterliv och hur Niklas kan tänka om sina medboende i
161 dgr sedan1 tim 35 min
Rubriken.se listar avsnitt från poddens öppna RSS-flöde. All uppspelning sker hos utgivaren, som äger innehållet.
